Använd Riksarkivets digitaliserade arkivhandlingar i din uppsats, eller forskning. Eller varför inte passa på att släktforska! Förutom kyrkoarkiven och domstolsarkiven innehåller den Digitala forskarsalen ett flertal digitala arkivsamlingar t.ex. foton på frigivna straffarbetsfångar, sjömän, militära rullor, kartor.
Vad innehåller arkiven?
Kyrkoarkiven innehåller: husförhörslängder, församlingsböcker, födelseböcker, dödböcker, vigselböcker, in- och utflyttningslängder samt kyrkliga räkenskaper. Material finns publicerat från slutet av 1600-talet till 1900-talets början. Enligt personuppgiftslagen (PuL) och sekretessregler finns det olika tidsgränser för publicering. En 70-årsgräns gäller för församlingsböcker, födelseböcker och- dödböcker. Flyttlängder, lysnings- och vigselböcker publiceras t.o.m. 1980.
Domstolsarkiven innehåller uppgifter om bland annat rättsprocesser, hur arv fördelades, personers privat- och arbetsliv, fastighetsaffärer och hur man handskats med sina ägodelar och sin ekonomi. Bouppteckningarna innehåller uppgifter om arvtagare och var de var bosatta vid tillfället för utredningens upprättande. I bouppteckningar framgår vilka föremål, tillgångar och fordringar som fanns i ett hushåll.
Digitala forskarsalen hittar du <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se svar-digitala-forskarsalen external-link-new-window>här och en lista över de digitaliserade arkiven <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se specialsok över>här.
Exempel på några olika arkiv med spännande innehåll:
Frigivna straffarbetsfångar
Fångvårdsstyrelsens arkiv över frigivna straffarbetsfångar mellan åren 1876–1939 har skannats in och registrerats. Uppgifterna från registerkorten, över fångarna, är sökbara och kopplade till skannade bilder av källdokumenten. Registerkorten innehåller fotografier på de frigivna fångarna samt information om datum för ankomst till fängelset, namn, födelseår, yrke hemort, brottets art, typ av straff m.m. Det är framförallt registerkort över dömda män som finns i databasen men även ett litet antal kvinnor finns registrerade. Dessutom är det framför allt personer som fått ett straff längre än ett år som finns registrerade i databasen. Här är ett exempel ur arkivet: <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se bildvisning b0000950_00186 smidesarbete>Ett smidesarbetare av Gustaf Emil Sör Wendelius.Trolldomskommissionen
Innehåller handlingar som rör de stora häxprocesserna 1667–1676.
Under 1600-talets häxprocesser anklagades ett par tusen personer för att vara häxor. Det påstods att de hade ingått ett förbund med Djävulen och rest till häxsabbaten i Blåkulla. De utan jämförelse största häxprocesserna i Sverige pågick under åren 1667–1676. Under dessa år hölls en rad rättegångar runt om i landet som rörde häxanklagelser. Protokollen från dessa rättegångar innehåller stora mängder vittnesmål från barn som säger sig nattetid ha ryckts upp ur sina sängar och blivit bortförda av häxorna, som på vägen till Blåkulla red på kvastar, bakåtvända kor eller förtrollade människor. I de fantasifulla vittnesmålen berättas om allt hemskt och märkligt som försiggick i Blåkulla, till exempel att maten bestod av grodor och ormar, att man dansade baklänges och att häxorna hade sex med Djävulen. Långt ifrån alla vittnen bedömdes dock vara trovärdiga och många av de anklagade klarade sig undan straff. Men ungefär 300 kvinnor och män dömdes till döden av särskilda domstolar, som kallades trolldomskommissioner.
Arkiven från trolldomskommissionerna i Bohuslän, Dalarna, Hälsingland, Västernorrland, Uppsala och Stockholm finns nu tillgängliga i digital form. Det gäller även ämnessamlingen Trolldom och annan vidskepelse, som både innehåller handlingar som rör de stora häxprocesserna 1667–1676 och andra mindre häxprocesser.
Exempel ur arkivet: <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se bildvisning r0001207_00003 external-link-new-window trolldom>Akt ang. trolldomsbeskyllning mot kyrkoherde Montelius hustru.
Ericsbergsarkivets autografsamling
Autografsamlingen består av brev som är undertecknade av olika personer. (Svenska autografer, alfabetiskt A–Ö Vol. 1–245, Utländska autografer, nationsvis och inom länderna alfabetiskt Vol. 246–281, Svenska kungliga autografer, kronologiskt Vol. 282–302, Utländska kungliga autografer, nationsvis Vol. 303–314) Volymerna är sorterade efter avsändarens hemland och därefter i bokstavsordning.
Exempel ur arkivet: <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se bildvisning a0040376_00001 external-link-new-window brev>Gustaf III:s brev till M C Anckarsvärd, C H Hildebrand m.m.; Sofia Magdalena.
Krigsarkivets porträttsamlingar
Porträtt ur Arméns och Flottans porträttsamlingar av i huvudsak svenska officerare har skannats in och registrerats i denna databas, sammantaget drygt 18 000 bilder. Uppgifterna från porträttsamlingarna är sökbara och kopplade till de skannade porträtten. Arméns porträttsamling innehåller även ett antal porträttfotografier av civila kvinnor och män. Flottans porträttsamling innehåller även gruppfotografier av exempelvis kadetter samt ett antal utländska porträtt. Uppgifter som du kan hitta i samlingarna är namn, födelseår, dödsår, yrke/titel, tjänstgöringsregemente samt andra tjänstgöringar.
Exempel ur arkivet: <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se bildvisning b0000910_00020 external-link-new-window dardel>Carl Alexander von Dardel.
Krigsarkivets kartsamling
Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.
Exempel ur arkivet: <link https: sok-riksarkivet-se.ludwig.lub.lu.se bildvisning k0024182_00001 external-link-new-window tält>Dessein af ett öfwer Officers Tält [Fasad. Med måttuppgifter.].
