Publiceringsstrategi
Strategiska val vid publicering handlar om var och hur du väljer att publicera dig. Kontakta gärna bibliotekets forskningsstöd för råd om hur du som forskare väljer en högkvalitativ publiceringskanal som också ger dina forskningsresultat så stor spridning som möjligt. Biblioteket kan exempelvis:
- ge stöd vid val av tidskrift för publicering.
- informera om forskningsfinansiärernas krav.
- hjälpa till med rättighets- och licensfrågor i samband med publicering.
En bra tjänst för att hjälpa dig att välja en högkvalitativ publiceringskanal är Think, Check, Submit.
- Publicera dig där du bäst når din tilltänkta målgrupp.
- Publicera dig i en högkvalitativ och välrenomerad tidskrift. Läs mer nedan.
- Säkerställ att tidskriften eller skriftserien brukar innehålla det ämne du skriver om, i synnerhet om din forskning är tvärvetenskaplig.
- När du väljer bokförlag, undersök kvaliteten på förlagets tidigare utgivning av liknande titlar.
- Om möjligt, publicera dig med öppen tillgång (open access) för ökad spridning och tillgänglighet, och för att behålla upphovsrätten till ditt verk.
- Undersök i vilka databaser och söktjänster tidskriften eller förlaget indexeras, så att din text kan hittas av andra.
- Gör en bedömning av tidigare publicerat material. Är detta ett sammanhang där du vill att du och din forskning ska synas?
- Det ska vara tydligt vem som ger ut publikationen och det ska finnas tydlig kontaktinformation på hemsidan.
- Om tidskriften/bokförlaget använder sig av en betalningsmodell med publiceringsavgifter ska kostnaden för publicering tydligt framgå och vara lätt att hitta.
- Tidskrifts- eller bokförlag ska ha tydlig information kring hur de hanterar etiska frågor och jävs- eller intressekonflikter, exempelvis att de följer COPE:s riktlinjer.
- Tydlig information ska finnas om hur granskningsförfarandet går till. Kontrollera att dessa överensstämmer med den standard som råder inom ditt specifika fält.
- Om förlaget är medlem i relevanta intresseorganisationer, t.ex. COPE eller OASPA, är det en kvalitetsmarkör.
- Att tidskrifter är indexerade i relevanta och kvalitetskontrollerade bibliografiska databaser är en kvalitetsmarkör. Detta kan vara både ämnesdatabaser och de verktyg för utvärdering av tidskrifter som listas nedan under Verktyg.
- Det ska tydligt framgå vilka som ingår i en tidskrifts- eller skriftserieredaktion. Redaktionen ska bestå av experter inom det fält som tidskriften representerar.
På marknaden för vetenskaplig publicering finns ett antal mindre seriösa aktörer, mer intresserade av ekonomisk vinning än vetenskaplig kvalitet. Förutom att undersöka en tidskrifts kvalitet enligt kriterierna ovan, bör du se upp med följande som kan indikera en mindre seriös verksamhet:
- Förlaget har startat orimligt många tidskrifter under kort tidsperiod.
- Få artiklar per nummer, ibland med samma författare till flera av artiklarna.
- Inga eller otydliga uppgifter kring publiceringsavgifter.
- Orimligt snabb granskningsprocess.
- Falska bibliometriska siffror som Journal Impact Factor, eller tveksamma bibliometriska mått som Universal Impact Factor eller Global Impact Factor.
- Medlemmar i redaktionen som saknar vetenskaplig kompetens i ämnet. I värsta fall är personerna i redaktionen påhittade eller inte medvetna om att de är listade som redaktörer.
- Aggressiv marknadsföring via e-post. Ofta ber de om publikationer med referens till något de påstår sig ha läst eller sett på en konferens.
- Förlaget och/eller tidskriften har namn, loggor och/eller webbsidor som påminner starkt om etablerade och välrenommerade tidskrifters/förlags.
- Det finns exempel på tidskrifter som kidnappats, där en exakt kopia av en välkänd tidskrifts webbsida satts upp på nätet i syfte att lura till sig publiceringsavgifter. Var uppmärksam!
Biblioteketet hjälper dig gärna bedöma trovärdigheten hos tidskrifter eller förlag om du är osäker.
Web of Science
En databas som kartlägger citeringar i tidskrifter utvalda enligt strikta kvalitetskriterier. I deldatabasen Journal Citation Reports hittar du olika mått på tidskrifternas genomslag.
Scopus
Scopus fungerar på liknande sätt som Web of Science, men har delvis annat urval och andra mått för att mäta tidskrifternas genomslag.
Google Scholar Metrics
I Google Scholar Metrics redovisas tidskrifters h-index, beräknade från Google Scholar-data. Eftersom det inte görs någon kvalitetskontroll av tidskrifterna i Google Scholar är datan av lägre kvalitet än i Web of Science och Scopus.
Norska listan
Tidskrifter och förlag indelade efter vetenskaplig kvalitetsnivå.
Directory of Open Access Journals, DOAJ
En databas med kvalitetsgranskade tidskrifter med öppen tillgång.
Directory of Open Access Books, DOAB
Databas med öppet tillgängliga böcker utgivna av kvalitetsgranskade förlag.
Synlighet
För fler tips om hur du kan öka din forsknings synlighet, se vår sida om Synlighet.